Kuba lanserar 176 ekonomiska reformer

Havannas nya huvudbudskap till en ekonomi som regeringen själv beskriver som ”det svåraste skedet detta sekel” är ett paket med 176 åtgärder. Enligt El País har president Miguel Díaz-Canel sagt till tjänstemän att ”verkligheten kräver brådskande och nödvändiga förändringar”, samtidigt som han understryker att staten inte tänker släppa det politiska greppet även om delar av den ekonomiska modellen mjukas upp.

Reformerna, som El País kallar de mest långtgående sedan 1959, ser ut som en checklista över problem som vuxit snabbare än statens förmåga att ransonera dem. Statliga företag utlovas större självständighet. Utländska investeringar ska tillåtas i den privata sektorn utan statliga mellanhänder. Företag ska få större frihet att sätta löner. Privata banker godkänns. Allmänna subventioner ska avskaffas, och privat kapital – inhemskt och utländskt – bjuds in till områden som energisektorn.

Kuba har svängt åt detta håll förr, och regimen beskriver det själv som en motvillig repris. Díaz-Canel hänvisar till 1990-talets ”särskilda period”, då staten avkriminaliserade dollarn, öppnade landet för turism och utländska investeringar och tillät små privata verksamheter under beteckningen cuentapropismo – senare omdöpt till ”icke-statlig sektor”, med ägarna omdefinierade som ”företagare”. De tidigare öppningarna ökade utrymmet för hushåll att lösa sådant staten inte klarade, men skapade också ett permanent politiskt problem: när människor lär sig försörja sig utanför statens lönelistor lär de sig också vad statens monopol kostar dem.

Den här gången är utgångsläget tuffare och de yttre begränsningarna snävare. El País skriver att vardagen redan präglades av strömavbrott, inflation och brist på mat och läkemedel innan Washington skärpte trycket i början av 2026. Den förnyade åtstramningen, enligt tidningen, har sammanfallit med färre turister, mindre transporter och en energikris som direkt ger färre timmar med el – villkor som återkommande har lett till offentliga protester. Regeringskällor som El País hänvisar till uppger att överlevnaden bland barn med cancer har försämrats, och att statens mjölktilldelning för små barn har dragits ned.

Att avskaffa allmänna subventioner och tillåta större löneflexibilitet kan förbättra räkenskaperna i statliga företag, men flyttar också risk till hushåll som i årtionden levt i ett system med kontrollerade priser. Att godkänna privata banker och släppa in utländska investeringar i privat sektor utan mellanhänder kan få loss kapital, men skapar också nya flaskhalsar: tillstånd, tillgång till hård valuta och politiskt godkännande blir de knappa resurser som avgör vem som kan växa och vem som inte kan. När staten behåller rätten att avgöra vilka ”företagare” som är acceptabla blir investeringar mindre en fråga om efterfrågan och mer en fråga om att behålla makthavarnas välvilja.

Den 1 augusti, noterar El País, drabbades Havanna åter av strömavbrott. Regeringen erbjuder marknadsekonomins verktyg, men behåller makten att stänga av dem.