Trump hotar med sekundära sanktioner mot alla som ger Iran ekonomisk livlina, oljesmuggling och betalningsvägar pekas ut som mål och banker och rederier tvingas välja bort Iran för att behålla tillgång till USA:s finanssystem, energipriser avgörs lika mycket av fartygsregister och betalningskanaler som av oljeflöden genom Hormuzsundet

Bilder

independent.co.uk

Syria’s Abu al-Duhur airbase (Reuters) Reuters

A police station that was hit by an Israeli airstrike in Gaza City on Wednesday (AP) independent.co.uk

Palestinians carry a victim away from the site of Israel’s strike on Nuseirat (AFP/Getty) AFP/Getty

Donald Trump har hotat med omfattande sekundära sanktioner mot varje land eller institution som ger det han kallar en finansiell ”livlina” till Iran. Därmed flyttas krigets ekonomiska gräns långt bortom själva slagfältet. I ett inlägg på Truth Social, återgivet av Independent, räknade Trump upp oljesmuggling, växellinjer, kontantöverföringar, växlingskontor, fartygsregister och bulvanbolag som måltavlor, och varnade för ”enorma ekonomiska konsekvenser” för den som bryter mot kraven. Uttalandet kom samtidigt som gulfstater och Teheran utbyter anklagelser om robotavfyrningar och hot mot sjöfarten.

Den praktiska effekten av sådana hot är att normal gränsöverskridande handel förvandlas till ett regelefterlevnadsproblem för banker, försäkringsbolag, rederier och hamnoperatörer som inte är parter i konflikten. Sekundära sanktioner fungerar genom att tvinga tredje land att välja mellan tillgång till USA:s finansiella system och affärer med det sanktionerade målet; företag som gör betalningar i dollar eller är beroende av USA-kopplade korrespondentbanker brukar behandla valet som icke förhandlingsbart. Trumps uppräkning signalerar dessutom att tillsynen inte bara skulle gälla råoljeexport, utan även den infrastruktur som får handeln att fungera: fartygsregistrering, mellanhänder och betalningskanaler som används för att dölja ursprung och destination. För energimarknaderna spelar tidpunkten roll eftersom Hormuzsundet fortsatt är den centrala fysiska flaskhalsen för olje- och gasflöden, och konflikten har redan fått regeringar att diskutera konsumentlättnader och pristak snarare än att öka utbudet.

Independent rapporterar att Iran har varnat gulfstaterna för att bistå amerikanska styrkor, medan Förenade Arabemiraten anklagat Iran för att ha avfyrat ballistiska robotar som enligt emiratens uppgifter var riktade mot sjötrafik; landet uppger att båda robotarna föll i havet. Även utan direkta träffar driver kombinationen av militär risk och juridisk risk upp kostnaden för att flytta last: redare kräver högre frakter, försäkringsgivare höjer premierna och handlare ökar sina marginaler för att täcka störningar som inte går att försäkra bort. I Europa, där importerad energi slår direkt mot hushållens räkningar och industrins kostnader, hamnar politiker under press att dämpa chocken med skattesänkningar och subventioner – åtgärder som lindrar på kort sikt men lämnar det grundläggande beroendet av yttre försörjningsleder oförändrat.

Trumps inlägg tillkännagav inte några nya sanktionsverktyg och angav inte vilka länder som omedelbart står under särskild granskning. Däremot listade han de kringvägar som håller sanktionerad handel vid liv, vilket i praktiken är en varning till regelefterlevnadsavdelningar om att USA avser att bevaka gråzonen lika hårt som de officiella exportflödena.

På onsdagen kom den ekonomiska varningen i samma format som de militära uppdateringarna: ett uttalande i sociala medier, en lista över måltavlor och en påminnelse om att priset på ett fat olja inte bara bestäms vid brunnar och raffinaderier, utan också i betalningssystem och fartygsregister.