Vildsvinsolyckor skjuter i höjden i Sverige

Viltolyckor med vildsvin ökade från 5 700 under 2023 till 9 200 under 2024, enligt en TT-uppgift med Naturvårdsverket som källa. Myndigheten bedömer att stammen nu ligger över 570 000 djur före jaktsäsong och omkring 325 000 efter. Naturvårdsverket menar att den senaste olyckstoppen har brutits, men att den totala stammen fortfarande ligger på rekordnivå.

Förklaringen anges vara ovanligt gynnsamma förhållanden: milda vintrar, så kallade ollonår och gott om frukt. Det gör att fler djur överlever och att reproduktionen går snabbt. Den politiska och myndighetsmässiga reaktionen kör däremot in i en välbekant svensk flaskhals: staten kan uppmana till mer jakt, men det är också staten som sätter villkoren som avgör om jakten faktiskt går att bedriva i större skala.

Naturvårdsverket, Svenska Jägareförbundet och Lantbrukarnas riksförbund är överens om att stammen behöver minska, men inte om hur mycket. Jägareförbundet säger att medlemmarna vill skjuta fler vildsvin, men att stegen som krävs för att sälja köttet gör det dyrt och administrativt tungt. I kraven ingår bland annat provtagning för trikiner och cesium, obruten kylkedja, spårbarhet och veterinärkontroller – kostnader och arbetsinsatser som i praktiken hamnar på dem som förväntas genomföra avskjutningen.

Vissa regler har lättats. Tekniska hjälpmedel, som kikarsikten för mörkerseende, är numera tillåtna, och nya regler som infördes 2024 ska göra det enklare att hantera och sälja vildsvinskött. Jägare får sälja mindre mängder direkt till konsumenter och handel. Trots detta fortsätter Sverige att importera vildsvinskött från andra europeiska länder, trots ett inhemskt överskott. Det pekar mindre på brist på kött och mer på hur svårt det är att få varan från skogen till köket under dagens regelverk.

Problemen stannar inte vid trafiksäkerhet. Skördeskador orsakade av vildsvin uppskattades till omkring 300 miljoner kronor under 2023, enligt en rapport från Jordbruksverket. Jägareförbundets generalsekreterare Carl-Johan Djurstedt Holm vill se ytterligare förenklingar och förespråkar ”dynamisk upphandling”, så att kommunala kök kan köpa vildsvin när tillgången är som störst på hösten och vintern.

Naturvårdsverket har inte fastställt någon målstorlek för stammen. Resultatet blir ett system med rekordmånga vildsvin, ökande kostnader i form av olyckor och skador på åkrar – och en köttmarknad som fortfarande har svårt att behandla djuret som livsmedel snarare än som en bunt blanketter.