USA skärper ekonomiska strypgreppet mot Iran

Bilder

×

Varias personas circulan en coche cerca de una valla publicitaria con la imagen del presidente estadounidense Donald Trump en un edificio de Teherán, Irán. 2 de septiembre de 2026. Majid Asgaripour/WANA (Agencia de Noticias de Asia Occidental) vía REUTERS infobae.com

FOTO DE ARCHIVO: La gente pasa junto a un cartel en una oficina de cambio de divisas mientras el valor del rial iraní cae, en Teherán, Irán, 20 de diciembre de 2025 Majid Asgaripour/WANA (Agencia de Noticias de Asia Occidental) vía REUTERS infobae.com

Irán dispone de reservas de gasolina para otros dos meses, mientras la limitada capacidad de refinado agrava la presión económica. infobae.com

FOTO DE ARCHIVO: Varias personas pasan junto a una valla publicitaria contra EEUU en una calle de Teherán, Irán, el 3 de agosto de 2026. Majid Asgaripour/WANA (West Asia News Agency) vía REUTERS infobae.com

FOTO DE ARCHIVO: La gente pasa junto a una valla publicitaria en la que aparecen el difunto líder de la Revolución Islámica, el ayatolá Ruhollah Jomeini, y el difunto líder supremo de Irán, el ayatolá Ali Jamenei, en una calle de Teherán, Irán, el 6 de junio de 2026. Majid Asgaripour/WANA (Agencia de Noticias de Asia Occidental) vía REUTERS infobae.com

‹ ›

USA har skärpt sin ekonomiska kampanj mot Iran till den hårdaste nivån sedan kriget inleddes, med målet att strypa oljeintäkterna och slå sönder nätverken som används för att kringgå sanktioner, enligt en Reutersrapport publicerad av Infobae. Tre högt uppsatta iranska källor säger till Reuters att trycket blir allt svårare att bära. Färre vägar återstår för att få tag på utländsk valuta eller köpa in varor när Washington riktar in sig på de finansieringskanaler som hållit ekonomin igång.

Efter månader av strider utan förhandlade eftergifter har tyngdpunkten flyttats från militära angrepp till penningflöden. Reuters beskriver en amerikansk strävan att helt stoppa Irans oljeexport och därmed kapa det som kallas Teherans viktigaste intäktskälla, samtidigt som man gör de informella systemen för penningöverföringar och import allt dyrare och mer riskfyllda. Sanktioner som verktyg fungerar i praktiken som ett spel om mellanhänder och påslag: det kräver likviditet för att betala extra kostnader, aktörer som är villiga att ta juridiska risker och handelsvägar som snabbt kan läggas om när en korridor stängs.

Irans förmåga att betala dessa påslag tycks minska. Reuters hänvisar till en redan före kriget skör ekonomi med hög inflation och en valuta i fritt fall, som nu belastas ytterligare av kostnaderna för att reparera bombad industri och förstörd infrastruktur. När mindre hårdvaluta cirkulerar i ekonomin blir det, enligt rapporten, mindre likviditet att finansiera illegala kringvägar, vilket i sin tur skruvar åt allt från importmöjligheter till den inhemska stabiliteten.

Bränsle har blivit en särskilt utsatt punkt. Reuters uppger att Iran bara har bensinreserver för ytterligare två månader och att landet, trots att det är en oljeproducent, måste importera bensin eftersom raffinaderikapaciteten är begränsad. Det gör hamnar, sjötransportförsäkringar och betalningskanaler till strategiska strypunkter, samtidigt som risken ökar för inrikespolitiska följder av brist i ett land där prischocker historiskt har lett till gatuprotester.

Tryckkampanjen sker parallellt med förnyade öppna strider. Reuters rapporterar om amerikanska angrepp längs Irans kust vid Persiska viken och iranska vedergällningar mot amerikanska baser i arabstater, samtidigt som man noterar att mer energi når världsmarknaden via Hormuzsundet trots iranska försök att hindra trafiken. Ali Ansari vid universitetet i St Andrews säger till Reuters att Iran är utsatt för mycket hård ekonomisk press och håller på att ”förlora kontrollen” över sundet, och att Teheran måste avgöra om man ska förhandla.

Iran har varnat för att landet kan svara på ekonomiskt tryck med militär upptrappning. Reuters beskriver läget som att båda sidor prövar vem som ger vika först: den som betalar med utländsk valuta, eller den som betalar med ammunition och politiskt tålamod.