EU letar ytterligare 70 miljarder euro till Ukrainas krig genom 2027

EU letar efter ytterligare 70 miljarder euro för att hålla Ukrainas krigsinsats flytande till och med 2027. Efter ett toppmöte på två dagar meddelade Volodymyr Zelenskyj att kriget kommer kosta 155 miljarder euro nästa år och att Kiev behöver minst 70 miljarder till "för försvar, för vapen och för vår motståndskraft". Uppdraget att hitta pengarna har lagts på Europeiska kommissionen.

Hålet är betydligt större än Bryssel räknat med. Lånet på 90 miljarder euro som stats- och regeringschefer godkände i december förra året var dimensionerat för att täcka två tredjedelar av Ukrainas finansiella och militära behov under 2026 och 2027 tillsammans — utifrån antagandet att kriget skulle upphöra någon gång under 2026. Moskva valde i stället att intensivera offensiven med dagtidsattacker som syftar till att krossa Ukrainas redan sköra ekonomi. Kiev har i veckor påpekat att det behöver 32,6 miljarder dollar till statsbudgeten och 45 miljarder till försvarsmakten nästa år — sammanlagt omkring 78 miljarder dollar, ungefär 70 miljarder euro. Bryssel vägrade först att kommentera siffran; efter flera rundor av tekniska förhandlingar accepterade kommissionen den och drog slutsatsen att pengarna måste tas fram.

Varje finansieringsväg har sitt eget problem. Nya gemensamma EU-lån, som Bryssel redan emitterar för det befintliga lånet, är enligt diplomater den troligaste vägen: unionens AAA-kreditvärdering har gjort att obligationserbjudanden blivit övertecknade sedan pandemin, och Mario Draghi har uppmanat till lånande i den skalan. Men gemensamma obligationer vilar på medlemsstaternas kreditvärdighet — och Frankrike, med en statsskuld nära 120 procent av BNP och lånekostnader nära fem procent, den högsta sedan 2002, går mot ett presidentval där Marine Le Pen, som lovat stoppa allt stöd till Ukraina, leder opinionsmätningarna. Att beslagta de frusna ryska tillgångarna på 300 miljarder euro är fortfarande uteslutet: Belgien motsätter sig det på Euroclears vägnar, clearinginstitutet som förvaltar pengarna och skulle bära konsekvenserna — medan Vladimir Putin, som förra veckan övertog fem europeiska bolag rakt av, inte visar någon sådan tvekan. Direkta nationella bidrag är det alternativ ingen regering ser fram emot att försvara inför väljarna, mitt i en höst av budgetstrider — förhandlingarna kommer att pågå parallellt med striden om nästa långtidsbudget.

Det är lätt att se incitamentsproblemet. Kommissionen får uppdraget att hitta pengar, medlemsstaterna får betala, och ingen av parterna bär full kostnad för sina egna beslut. En talesperson för kommissionen sade att de 70 miljarderna skulle bli en "gemensam insats" med Storbritannien, Norge, Kanada och Japan, och att partner "måste komma med löften och måste infria dem". Den tidigare arbetsfördelningen — två tredjedelar Europa, en tredjedel övriga — fungerade inte som tänkt, vilket knappast förvånar dem som frågar varför europeiska skattebetalare systematiskt ska stå för huvuddelen av ett krig som inte deras regeringar kan eller vill avsluta.

De 70 miljarderna kommer ovanpå de 45 miljarder euro som EU fortfarande planerar att betala ut ur det befintliga lånet. Och fakturan för rysk energi sedan mars 2022 uppgår till 197 miljarder euro — nästan tre gånger så mycket som nu begärs, betald till andra sidan frontlinjen.