Brittisk detaljhandel sjönk 0,4 procent i september, mer än ekonomerna väntat
Nio miljoner hushåll går in i vintern med skulder medan inflationen på 3,4 procent drivs av krigsdrivna bränslepriser, och chancellor John Healeys budget väntar veckan där handeln gör årets vinst — Riksbankschefen Andrew Baileys England måste välja mellan svag efterfrågan som talar för sänkta räntor och bestående inflation som talar för höjningar
Bilder
standard.co.uk
Oil hits five-month high as global stocks wobble on AI fears; retail sales in Great Britain fall as shoppers cut back - business live
theguardian.com
Brittiska detaljhandelsförsäljningen sjönk 0,4 procent i september jämfört med månaden före, enligt Office for National Statistics — ett kraftigare fall än de 0,1 procent som ekonomerna prognostiserat. Kläder och skor backade 0,9 procent, vilket handlarna själva förklarade med det ovanligt varma vädret som skjutit upp höst- och vinterinköpen. Livsmedelsbutikernas försäljning föll 0,4 procent, sämst på fyra månader.
Väderförklaringen är den handlarna själva erbjuder, och den stämmer delvis. Men siffran uppstår inte i ett vakuum. Den brittiska inflationen ligger på 3,4 procent, driven av bränslepriser från kriget mot Iran, och runt nio miljoner hushåll går in i vintern med skulder. En konsument som skjuter upp köpet av en rock i oktober spår inte en mild vinter — marginalen är enkelt förbrukad. Försäljningen av drivmedel steg visserligen 2,2 procent trots högre pumppriser, och ONS statistiker Hannah Finselbach konstaterade att efterfrågan återgått till nivåerna före Mellanösternkonflikten. Det kan tolkas åt båda håll: det visar motståndskraft, men också att prishöjningen sväljs snarare än undviks.
Kvartalsbilden är mildare — volymerna steg 0,7 procent under tredje kvartalet, gynnat av värmeböljan, fotbolls-VM samt försäljning av mat och dryck. Matt Swannell, chefsekonom hos Item Club, noterade att volymerna utanför livsmedelssektorn legat stilla de senaste tre månaderna, med flera företag som rapporterar att kunderna skär ner. PwC:s Jacqueline Windsor pekade på att konsumentförtroendet fallit från sommarens toppar, och att de flesta handlare gör årsresultatet under de tre sista månaderna — en period som nu krockar med finansminister John Healeys första budget nästa vecka. Förra året höll osäkerheten kring en sen novemberbudget tillbaka konsumtionen under de två föregående månaderna. Mönstret är värt att notera även i Sverige, där regeringens utgiftsområden och Riksbankens signaler på samma sätt hänger över handeln under hösten.
Det egentliga problemet ligger i motsättningen i datan. Konsumtionssiffrorna pekar på svag efterfrågan, vilket talar för oförändrad eller sänkt ränta; inflationsmätningarna, driven av krigsdrivet bränsle, pekar på bestående tryck, vilket talar för höjningar. Bank of England tvingas nu välja vilken serie man skall tro på, och marknaden har redan uttalat sig under veckan — Brent-råolja nådde ett femmånadshögsta på 113 dollar fatet medan Nasdaq föll 2,6 procent, den sämsta dagen sedan juni.
Kunden som inte köpte vinterrocken i september behöver den ändå i december. Frågan är bara vilken prisbild som väntar, och vem som får betala för den.