Dold inspelning avslöjar bedrägeri på Lunds kommunala parkeringsbolag LKP
Chefen ska ha lurat till sig 1,5 miljoner i kamerainköp och styrt pengar till vänner och anhöriga, övervakningskamerorna som skulle stoppa hjulstölderna för 20 till 30 miljoner blev själva ett skal för vindlande affärer
Bilder
Hjul och andra bildelar stals från många bilar i Lunds p-hus 2024. Stölderna uppgavs ha kostat mellan 20 och 30 miljoner kronor för bilägare och försäkringsbolag under ett års tid.Foto: Sara Johari
Sara Johari
En hemlig ljudupptäckt har avslöjat hur en affärschef inom LKP, Lunds kommunala parkeringsbolag, hanterade stora transaktionerna. Enligt inspelningen, som Sydsvenskan har tagit till sig, begick chefen bedrägeri i inköpet av över ett och ett halvt miljon kronor i övervakungskameror. Vidare visar materialet hur han, tillsammans med en kollega, aktivt styrde kommunala medel till avtal som gynnade vänner och släktingar.
Bakgrunden till kamerainköpen är en våg av stölder som drabbade parkeringsgarage i Lund för cirka två år sedan. Under 2024 försvann hjul och fordeler från otaliga fordon, vilket genererade kostnader för bilägare och försäkringsbolag på mellan 20 och 30 miljoner kronor under ett enda år. LKP:s svar på problemet var utbyggd övervakning. Bolaget hade redan köpt kameror för Aurora- och Svane-garage för 700 000 kronor, och det uttalade målet var att minska brottsligheten genom att installera mer av samma teknik. Det är just dessa upphandlingar som inspelningen nu kastar i ett helt nytt ljus.
Den utrustning som var avsedd att skydda parkerarnas egendom visade sig, om inspelningarna stämmer, beställas genom arrangemang som direkt gynnade chefen och hans närmaste krets. Detta belyser de institutionella svagheterna i hur kommunala bolag styrs. Kommuner driver mycket av sin kommersiella verksamhet – allt från parkering och energi till bostäder – genom bolag som är distanserade från budgetens direkta kontroll. Dessa bolag styrs av styrelser som utses av det kommunala ägaren och som genomgår revision, men de opererar i en struktur där incitament kan leda till intressekonflikter.
LKP är ett sådant exempel, ägt av Lund kommun. Bolagets utsedda verkställande direktör, Therese Fällman, har kommenterat materialet. Avtalen kom fram tack vare en dold mikrofon, vilket visar hur dolda maktstrukturer och oöversynliga affärsflöden kan utnyttjas för att omfördela skattefinansierade resurser till privata intressen.