Vadstena minskar sina förskoleplatser på grund av befolkningsutvecklingen

Vadstena kommun har sedan terminsstarten ställt två av sina förskoleavdelningar på is och halverat en tredje. Frågan som nu vägs är förslårande enkel: behövs en tredje förskola i kommunen alls? Rektor Annsofi Hultbäck pekar på en huvudförklaring – det föds färre barn.

Födelsetalen är bara den synliga kanten av en utveckling som pågått i flera år, rapporterar Corren. Kommunens snabbast växande grupp är boende över 80 år, medan de yngre ålderskohorterna krymper. Behovet av barnomsorg följer barnen, och i Vadstena har den åldrande befolkningen varit ett bekymmer länge. I förskolans scheman blir demografin konkret: siffrorna som förvaltningen diskuterar blir personalens jourlistor och bemanningen på avdelningarna.

Byggnaderna bär spår av tidigare antaganden. Förskolan Gullvivan var ursprungligen tänkt att rivas och ersättas av en ny förskola med en eller två avdelningar mer än Gullvivans nuvarande fyra – en plan byggd på en barnkohort som aldrig införlivats i verkligheten. Rivningsplanen har nu ändrats till renovering.

Detta är ett klassiskt exempel på hur offentlig planering hanterar osäkerhet. En förskolas kostnader är till största delen fasta: personal, lokaler och mat dimensioneras innan barnen ens har börjat, och en avdelning töms fortare än dess kostnader gör. När den snabbast växande gruppen består av personer över 80 år flyttas trycket i budgeten från barnomsorg till äldreomsorg – annan personal, andra byggnader, men samma räkenskap.

Att Gullvivan nu renoveras i stället för att rivas är rimligt; att lägga nya miljoner på kapacitet för barn som aldrig kommer är det inte. Den återstående frågan är därför om Vadstena överhuvudtaget behöver en tredje förskola, eller om kommunen bör anpassa sig till den befolkning den faktiskt har, i stället för den den räknade med.