Hackare höjer temperaturen i Icas och Coops frysar på distans

På Ica Nära i Böda på norra Öland möttes personalen av vatten på golvet när butiken öppnade på måndagsmorgonen. Under natten hade någon på avstånd höjt temperaturen i butikens kylar och frysar. I ett skåp visade termometern plus 55 grader, och armaturen inuti hade smält. All mat var förstörd.

Butiken i Böda är inte ensam. Gustaf Nilsson, pressansvarig på Ica, uppger att ett begränsat antal butiker i kedjan drabbats av en nattlig händelse som slog ut kyl- och frys system — bland annat Ica Nära i Mörlunda — och att Ica hjälper de berörda handlarna. Hos Coop är sex butiker drabbade. På Coop Tullhuset i Gävle började frysarna ryka, och fem butiker till i Gästrikland och Hälsingland har haft stigande temperaturer. Carlos Cancino på Coop uppger att kyl- och frys systemen i de sex butikerna helt eller delvis upphört att fungera. Butikerna hålls öppna.

Coop har inte fastställt orsaken, men ser likheter med händelser i oktober, då frysar i hundratals franska butiker hackades. Det franska angreppet kan ligga bakom de svenska haverierna, enligt Cancino.

Att angreppet alls var möjligt beror på att kylkedjan är uppkopplad. Livsmedelsbutikernas kylsystem övervakas och styrs via nätverk, och den som tar sig in i styrlagret kan sätta temperaturen i samtliga skåp på en gång. En hel butiks lager hänger på en enda anslutning. När mjukvarubequemligheten — fjärrstyrning, centraliserad övervakning, Sparad personaltid — visar sin baksida är det varorna som betalar notan. Det är ett mönster som återkommer i den digitaliserade samhällsbyggnaden: effektiviseringar räknas in på förhand, sårbarheter räknas aldrig.

Kostnadsfördelningen är också lärorik. Coops stående regel är att maten kasseras vid minsta misstanke om bruten kylkedja — principen är sund, men den innebär att en fjärrstyrd angrepp ytterligare en gång bevisar att ansvaret inte kan externaliseras. Hos Ica är stigen ännu tydligare: varje butik ägs av sin handlare, och förlusten landar hos personer som Amanda Olsson Torstensson, ägare av butiken i Böda, som sammanfattade veckostarten med orden "inte riktigt vad man vill börja veckan med". Medan statliga system kan belastas med haverier och subventioneras vidare via skattebetalaren, bär den enskilde handlaren sin förlust själv. Det är just därför den privata ägaren har starkare incitament än någon myndighet att kräva säkra system — och därför leverantörerna av uppkopplade kylsystem förr eller senare får ställa sig frågan vem som egentligen ska svara för säkerheten i styrnätverken.

Hur mycket mat de sex Coop-butikerna har kastat kunde Cancino inte säga. Frågan kvarstår också om kopplingen till Frankrike verkligen håller, och vem som bär ansvaret när en obriven dörr i ett nätverk kostar en butiksinnehavare hela lagret.