Fjärrvärmen stiger i Värmland vid årsskiftet

Hushållen i Värmland får betala mer för fjärrvärmen vid årsskiftet. NWT har sammanställt nätens priser för 2027: de flesta leverantörer höjer med två till tre procent, och Årjäng är den enda orten i sammanställningen där uppvärmningen blir billigare.

För två år sedan rapporterade Nils Holgersson-undersökningen av svenska kommunala priser rekordhöga höjningar av fjärrvärmepriserna. Inför 2027 har läget stabiliserats – en upplysning av begränsat värde för en kund som inte kan göra något åt sitt läge. Fjärrvärmen kommer genom ett rör från en leverantör, oftast ett kommunalt bolag, och det finns inget andra nät att flytta till. En elkund kan byta leverantör när priset är fel; en värmekund ärver vad det lokala nätet tar ut, så länge hen bor i byggnaden. Enda utvägen är en annan adress.

När grannorter tar olika betalt för samma värme beror skillnaden inte på konkurrens utan på geografi. Varje näts pris bär på sina egna bränslekostnader, avgifter och tidigare investeringsbeslut, och inget av detta kan hushållet påverka annat än genom att betala. Variationen mellan kommunerna, synlig ort för ort i NWT:s lista, är alltså prisstrukturen hos en rad lokala monopol – inte hos en marknad. Och de två till tre procent som de flesta nät nu lägger på beräknas på en redan rekordhöjd nivå från höjningarna för två år sedan.

Att fjärrvärmeföretagen oftast ägs av kommunerna gör bilden inte bättre, den gör den tydligare. Monopolet är inte en marknadsmisslyckan som kommunen råkar åtgärda – det är en affärsmodell. Kunden har ingen möjlighet att ta sin affär någon annanstans, och ägaren har därför ingen incitament att hålla nere priserna. Att de rekordhöga höjningarna nu avlöstas av en stilla årlig avskrapning på några procent är ingen tröst för den som sitter fast med röret in till huset.

I Årjäng, ensamt i länet, krymper räkningen nästa år. Överallt annars växer den, genom rör som kunden inte kan lämna.