USA bombade iranska ön Qeshm natten till valdagen

USA genomförde på måndagskvällen angrepp mot Irans ö Qeshm, enligt amerikanska medier. Målet var luftvärnsrobotar som tidigare använts mot amerikanska tillgångar. Iranska statliga medier rapporterade flera explosioner på ön, som ligger vid mynningen av Hormuzsundet och fungerat som utgångspunkt för angrepp mot sjöfarten. Angreppet skedde kvällen före mellanårsmötena i USA.

Angreppen beskrevs som "försvarsinriktade" och, enligt Wall Street Journal som först rapporterade dem, utgör de ingen signal om återupptagna fientligheter i full skala. Journalens viktigare uppgift var det som omgav angreppet: det ingår i en rad mindre aktioner mot Iran under senaste veckorna som Trumpadministrationen medvetet hållits hemliga, för att inte signalera någon avsikt att återuppta det militära fälttåget.

Tidpunkten är svår att förena med den offentliga retoriken. Timmar före angreppen sade vicepresident JD Vance till journalister att han och Trump kände sig "ganska nöjda" med utsikterna till en förhandlad lösning. Teheran bekräftade att landet förde indirekta förhandlingar med Washington via mellanhänder. Frågad tidigare på måndagen om han övervägt nya angrepp efter tisdagens omröstning svarade Trump "nej".

När röstlokaler öppnade sammanfattade Trump läget i Fox News: "Det pågår inget krig. Det kan hända om de inte ingår avtal, men de vill ingå avtal mycket gärna och chansen är god att vi når ett avtal." Samma dag föll amerikanska bomber över en iransk ö.

Den inrikespolitiska kalkylen är inte subtil. Stigande bensinpriser, drivna av att Iran fortsätter att verkställa blockaden av Hormuzsundet mot tankfartyg och containerfartyg, blev en signaturellfråga i valkampanjen. Opinionssiffror visade att väljare var beredda att straffa republikanerna för krigets effekter på levnadskostnaderna. I sitt avslutande budskap hyllade Trump en kraftig oljeprissänkning, medan administrationen samtidigt skyltade med förnyade diplomatiska ansträngningar. Ett krig som förs utanför ramarna — genom förminkbara, oanmälda angrepp — tjänar det narrativet bättre än vare sig en synlig kampanj eller en öppen vapenvila.

För Iran har ordningen sin egen logik. De iranska angreppen på sjöfarten upphörde under senaste veckorna före måndagens angrepp, och Teheran har under kampanjens slutskede signalerat eftergivenhet — förhandlarna i Doha ska enligt uppgift ha arbetat mot en krympande tidsplan. Bägge regeringarna håller i praktiken elden nere medan de förhandlar, och bägge beskriver resultatet för sina respektive befolkningar i termer som dessa kan acceptera.

Central Command svarade inte på Reuters förfrågningar om kommentar. Angreppen mot Qeshm, om de bekräftas, skulle vara det första publikt kända amerikanska anfallet mot Iran på flera veckor — en kategori som, enligt Journal, utesluter ett okänt antal andra.