Milei lockar AI-datacenter till Patagonien med löfte om total regleringsexempling, skattesänka från 25 till 15 procent för miljardprojekt och gas från Vaca Muerta som bränsle

Argentinas president Javier Milei uppvaktlar investeringar i AI-datahallar i Patagonien med löfte om total frånvaro av reglering och sänkt företagsskatt. "Vi kommer inte att reglera artificiell intelligens ... Vi kommer att lämna den fri", sade han till USA:s handelskammare i Washington i oktober.

Budskapet är praktiskt: gott om obebyggd mark, sval luft, starka vindar och gas från skifferfyndigheten Vaca Muerta för att driva och kyla serverhallarna. Ett lagförslag som väntar på godkännande i senaten skulle sänka bolagsskatten från 25 till 15 procent för projekt på minst en miljard dollar inom AI och andra framväxande branscher. Besökslistor som Associated Press tagit del av visar en jämn ström av teknisk elit som träffar Milei och hans rådgivare — riskkapitalisten Peter Thiel samt företrädare för OpenAI, Amazon, Google, Oracle och datahallföretag. Crusoe, företaget som medverkade till att bygga OpenAI:s stora anläggning i Texas, har sökt samtal med argentinska energitjänstemän om investeringar stödda av USA:s regering.

Detta är mönstret igenkännbart: amerikanska företag och en amerikansk regering som är snabba med att erbjuda kapital, men som ställer kraven i den argentinska änden. Vad Argentina faktiskt skulle få ut av affären är tunnare än löftet. Datahallar sysselsätter relativt få människor. Mileis föreslagna incitament kräver inte att företagen reserverar beräkningskapacitet för lokal användning eller redovisar sin energi- och vattenförbrukning. Alan Rocha Varsanyi vid Observatorio Petrolero Sur, en argentinsk miljöorganisation, menar att beräkningskapaciteten enkelt exporteras vart OpenAI eller andra bolag behöver den — Argentina bär kostnaderna för mark, energi och vatten, men intäkterna tillfaller någon annan.

Hittills vilar utbyggnaden på ren spekulation. Green Capital, ett polskt företag inom förnybar energi, planerar en datahall i Patagonien för tre miljarder dollar som ska hyras ut till stora teknikbolag för AI-beräkningar — men något kundavtal saknas än. Marta Zlotkowska, företagets chef för internationell utveckling, säger att i tätbefolkade delar av USA och Europa "pågår en hel del bråk om tillgång till elnätet och vem som ska få elektriciteten" — och att Patagonien kom först i alla kategorier efter en global jämförelse. Att det bästa alternativet för datahallar är att flytta dem till andra sidan jordklotet, där motståndet är som svagast, säger något om hur de västerländskaTech-jättarna betraktar lokala samhällen: som resurser att utnyttja, inte partnerskap att bygga.

Nicolás Wolovick, professor i datavetenskap vid Universidad Nacional de Córdoba, sammanfattar risken: "Utan regler kommer Argentina att bli ett laboratorium — på samma sätt som när företag reser till utvecklingsländer för att testa underliga läkemedel de inte får testa i större utvecklade länder."

Argentina ligger redan efter sina grannländer i kapploppet att bli regionens datahallnav. Milei, som publicerar AI-genererade bilder på sociala medier och föreslagit skapandet av "omänskliga bolag" styrs helt av AI-agenter, insisterar på att frånvaron av regler är själva fördelen. Påve Leo XIV, som varnat för AI:s hot mot mänskligheten, väntas till Argentina denna månad i samband med sin Latinamerikanska turné — ett möte mellan två synsätt på teknik som knappast kunde vara mer olika.