Domslut övervägs i Russell Brands våldtäktsrättegång på Southwark Crown Court, åklagaren kallar honom hänsynslös rovdjur med mål att ligga med 5 000 kvinnor, försvararen menar att okämnlighet mot kvinnor inte är brottsligt

Bilder

standard.co.uk

Juryn i våldtäktsrättsprocessen mot Russell Brand har dragit sig tillbaka för att överväga sina domslut i Southwark Crown Court i London. Den 51-årige komikern förnekar tre anklagelser om våldtäkt, tre om sexuellt övergrepp och ett försök till sedlighetsbrott – gärningar som enligt åtalet riktats mot sex kvinnor under ett decennium, mellan 1999 och 2009.

De tolv jurymedlemmarna, åtta män och fyra kvinnor, skickades ut på tisdagseftermiddagen efter att domare Bennathan klargjort att han endast godtar ett enhälligt domslut. Åklagaren Riel Karmy-Jones beskrev i sitt avslutande anförande Brand som en "skoningslös, beräknande och manipulativ" rovdjur som behandlade kvinnor som engångsartiklar och enligt åklagarsidans bild jaktade på ett mål att ligga med 5 000 kvinnor. De påstådda övergreppen omfattar en våldtäkt på en kvinna i ett hotellrum efter att hon deltagit i Labourpartiets partikonferens 1999, ett försök att dra in en anställd på MTV på en toalett 2001, samt våldtäkten på en 21-årig beundrare som han träffade efter en ståuppföreställning på Hammersmith Apollo 2009.

Försvarsadvokaten Ian Winter uppmanade juryn att skilja Brands sexuella beteende från frågan om han begått brott. Det är, enligt honom, "inte kriminellt att behandla kvinnor illa före, under eller efter saml" – där det finns samtycke är det lagligt. Han menade också att kärandena framträdde först efter att Kanal 4:s granskningsprogram Dispatches sänts, "när rättvisans brunn redan hade förgiftats", och att kvinnorna inte var slumpmässigt utvalda eller oberoende.

Det finns en ironi i sakläget som inte går förbi någon som följt Brand de senaste åren. Han byggde i flera år en miljonpublik av betalande prenumeranter just på misstro mot etablissemanget – medier, domstolar, politiker. Nu är det samma institutioner som ska döma honom. Försvarssidan utnyttjar detta fullt ut: anklagelserna framkom först efter en mediegranskning, i ett klimat där allmänningen redan hade fattat sin mening. Oavsett hur domslutet blir kommer en stor del av publiken att tolka det utifrån förförhandsuppfattningen – antingen som ytterligare ett bevis på att institutionerna kan sina sak, eller som ett politiskt uppgörelse.

Brand själv vittnade att samtycke under saml är "fundamentalt" och "viktigare än själva samlaget". Han medgav att han var besatt av sex i sina yngre år men förnekade målsättningen om 5 000 kvinnor. På varje enskild anklagelse svarade han med ett enda ord: nej.

Nu återstår för de tolv jurymedlemmarna att avgöra vilken version av decenniet de kan enas om. Ett enhälligt domslut i ett så upphettat fall är ingen självklarhet – och oavsett utfall kommer förtroendet för processen att diskuteras långt efteråt.